Det här med Coronaviruset. Det är inget snack om allvaret i situationen eller om man ska ta sitt ansvar eller inte; de flesta av oss agerar som myndigheterna rekommenderar och många av oss tycker till och med att mer borde gjorts. Jag är en av er som t.ex. tyckte att samla 27.000 personer i Friends Arena mitt under pågående smittbekämpning kanske, i alla fall som minst, skickade en något underlig signal till det svenska samhället. Ingen med biljetter till Mellofinalen skulle, tror jag, avstå den kvällen för lite torrhosta och takdropp.
Men jag tycker ändå att det saknas visst perspektiv i denna fråga. Eller kanske inte om Corona i sig, för alla nya sjukdomar som kommer är allvarliga; man vet aldrig vilken effekt de kommer ha, och även om inte en enda skulle (rent hypotetiskt) stryka med i Sverige är skadan stor, ekonomiskt. Perspektivet tycker jag saknas resten av året. Och alla de år innan och efter ett nytt, farligt virus börjar spridas. Det var ingen som pratade om karantän och stringentare åtgärder från regeringen i fjol eller i förfjol när 200 personer per år avled till följd av den vanliga influensan.
Det är väldigt få, tror jag, som tänker tanken jag kanske skulle ta bussen till jobbet idag när man sätter sig bakom ratten och vrider om nyckeln i sin bensin eller dieselslukande plåtburk, trots att forskarna beräknar att 7.600 personer i Sverige kommer dö i förtid i år på grund av luftföroreningar (svt).
Knappt någon av oss tänker speciellt ofta på att runt 250-300 personer om året dör i trafiken och många, många fler skadas allvarligt, ofta med men för livet. Nej, där har jag fel, vi har ett helt verk som tänker på den saken varje dag och en yrkeskår som försöker hålla reda på oss på vägarna, men de flesta av oss blir förbannade när man bygger 2+1 väg eller när polisen stoppar oss när vi kört för fort eller dumt. Men vad jag menar är att knappt någon av oss, du eller jag, tänker den tanken trots att den faktiskt är sann.
Nu menar jag inte att man som medborgare och medmänniska hela tiden skall gå omkring och fundera på sådana saker, men om man märker att man blir väldigt engagerad, kanske nästan lite maniskt engagerad, i en fråga (faktiskt egentligen av vilken fråga som helst) så kan det hjälpa att ta ett steg tillbaka och fundera över ett annat perspektiv.
Om du läst så här långt, tack. Du behöver inte tycka som jag, allt jag kräver och ger är respekt, men ändå kommer säkert många ställa sig upp och högljutt proklamera MAN KAN INTE JÄMFÖRA en så allvarlig sak som Coronaviruset med ett vanligt virus eller trafiken, konsekvenserna kan bli mycket, mycket större. Och det har de ju faktiskt helt rätt i, och ni kanske noterar (speciellt i ingressen) att jag faktiskt inte vill jämföra allvaret med Corona, för det är som sagt allvarligt, med något annat. Det enda jag gör är att mana till perspektiv både nu och resten av alla år som varit och komma skall och vara lika aktiva och högljudda när det gäller alla andra tusentals saker vi gör varje dag som dödar och förstör för många, många miljoner människor.