Minnen från slutet av 60-talet och under 70-talen kan vara svåra att komma åt. 1970 fyllde jag fyra år, så mycket av den tiden är förlorat, men det finns faktiskt en del bilder. Från sommarsemester i Upplands-bro, till utflykter till Skansen och Gröna Lund. Eller till och med badturer till Ängbybadet i Bromma.

Men det tidigaste minnet jag har är ganska tydligt, även om det bara är några minuter långt. Och det måste varit precis i decennieskiftet 1969/70 eller i det häradet.

Pappa kom hem i sin, som jag minns det ljusblå Audi 90, till och med Audi super 90. Jag minns hur jag sprang efter honom när han svängde runt parkeringarna framför huset på Bredkilsbacken i Huvudsta, och parkerade på den parkeringen som var vår parkering i alla år. Den mitt på, med brunnen precis I hörnet av den vita rutan.

Att jag kom springande efter bilen, på gatan, är ett märklig minne, och jag tänker att allting inte alls var så spontant som jag minns det. Alldeles säkert är, att mamma inte hade låtit mig springa hur som helst parkeringen. Hon måste varit alldeles i närheten.

När jag kom närmre hade pappa hunnit parkera och kliva ur, och ur den öppna bakluckan tog han fram en röd traktor av plast med pedaler på framhjulet och ratt att styra med, jag tror ratten var gul. Det är i alla fall så jag minns det. Jag tror till och med att den hade ett släp.

Minnet tar slut alldeles efter det, blir otydligt, och min röda plasttraktor med gul ratt försvinner bland andra minnen. Men någon stans, varje gång jag tänker tillbaks på den dagen, lämnas jag med en känsla snarare än ett minne, av plasthjul som mullrar mot asfalt och grus, sol, lycka och trygghet.